Cederbarr

Även fast jag har varit redo inteför dethär i veckor kom beskedet nästan som en chock. Slutet på min korsettbehandling kom som ett glädjebesked, men samtidigt känns det oerhört konstigt att denna del som varit en del av mitt liv så länge ska försvinna bort. Nästan som en del av min identitet stoppas ner i en kartong för att sparas men aldrig användas.

Äntligen, efter ett och ett halvt år av instängdhet är jag äntligen fri. Slipper bry mig om kläderna täcker korsetten, om spännerna syns igenom. Slipper mitt konstanta tittande på klockan för att veta hur länge jag har den av. Trycksåren, slitna kläder, förmågan av att kunna nå ner till skorna för att knyta dem. Beskedet skulle inte kunna komma mer lägligt nu när det nästan är sommarvärme ute, jag hade inte stått ut yttligare en till sommar i värmen, men jag hade förväntat mig någon form av nertrappning.

Jag ska dock inte sluta tvärt, idag var inte sista gången jag bar den. Några nätter till, men morgondagen blir den första helt korsettfria dagen i skolan. Det blir tajta kläder...